Innehåll:
Stockholms Almänna Telefon-Aktiebolag Bolagets verksamhetsberättelse 1883-1893
Ericsson Review Ett axplock artiklar från 1924 och framåt
Kungl. Telegrafstyrelsen Ett axplock artiklar ur Tekniska Bilaga till Kungl. Telegrafstyrelsens Månads-Crikulär 1895-1920 och från Tekniska Meddelanden från Kungl. Telegrafstyrelsen 1920-1940.
Artikelregister för Ericsson Review 1924 - 1960, Teknisk Bilaga till Telegrafstyrelsens Månads-Cirkulär 1895 - 1920 samt Tekniska Meddelanden från Telegrafstyrelsen 1920 - 1940.
Handbok för Telegrafverkets reparatörer
L M Ericsson & Co produktkataloger
Andra leverantörers produktkataloger
Referenslitteratur En lista med telelitteratur
Bolagets verksamhetsberättelse för perioden 13 April 1883 till 13 April 1893, fördelat på del 1 (3,4 MB) och del 2 (3,2 MB). Här finns även en karta över landslinjer och växelstationer (3 MB) med hög upplösning.
Här återges ett axplock artiklar från historiska årgångar av Ericsson Review. Artiklarna är godkända för publicering av Ericsson AB.
Utgåvorna från 1997 och senare finns på Ericssons webbsida.
Avläsbar nummerinställningsapparat för helautomatiska telefonstationer. Filstorlek 190 KB. Vid helautomatiska telefonsystem användes oftast som nummerinställningsapparat, den s. k. fingerskivan. Med densamma utsändes till stationen en de olika siffrorna motsvarande impulsserie. ...... I syfte att göra anropet bekvämare för abonnenten har en apparat konstruerats, där numret uppsättes i synliga siffror.
Anteckningar om L. M. E:s tidigare telefontillverkningar Filstorlek 1,3 MB. Handlar om de tidigaste handmikrotelefonerna, fram till 1925.
Meddelande om automattelefonanläggning från L. M. Ericsson Filstorlek 45 KB. L. M. Ericsson har i dagarna avslutat kontrakt med Kungl. Telegrafstyrelsen om leverans av en ny helautomatisk station för Stockholm. Leveransen omfattar även allt material för samarbetet med de existerande manuella centralerna. Den nya anläggningen blir omedelbart utbyggd för 20,000 linjer.
Hemligt självväljaresystem med tryckknappsapparater Filstorlek 190 KB. För lokaltelefonanläggningar kan det, som tidigare framhållits i uppsatsen om de automatiska lokaltelefonväxlarna, under vissa förutsättningar vara mycket lämpligt att använda linjeväljaresystem. Förutsättningarna härför äro dels att anläggningarna skola vara av mindre omfattning såväl till linjeantal som utsträckning.
L. M. Ericssons kabelverk i Älvsjö Filstorlek 2,2 MB. År 1916 började ett av Allmänna Telefon A.-B. L. M. Ericssons dotterbolag, A.-B. Stockholmstelefon, planera för inrättandet av ett kabelverk, huvudsakligen avsett att fylla detta bolags stora behov av telefonkablar och telefonsnören. A.-B. Stockholmstelefon ägde nämligen vid denna tid det privata telefonnätet i Stockholm med omnejd, vilket stod under en mycket hastig expansion.
L. M. Ericssons vattentäta
mikrofonkapsel Filstorlek 600 KB. I slutet av 1890-talet konstruerade L.
M. Ericsson en vattentät kolkornsmikrofon, för vilken patent erhållits
i de flesta länder. Konstruktionen var emellertid så gjord, att mikrofonens
samtliga delar voro monterade direkt i den yttre dosan. Mikrofonen blev följaktligen
vattentätt innesluten först i och med att mikrofondosan hopskruvades.
Sedermera utvecklades konstruktionen så, att mikrofonens samtliga delar
monterades i en löstagbar kapsel.
Lars Magnus Ericsson avliden Filstorlek 3,3 MB.
Allmänna Telefonaktiebolaget L. M. Ericssons utställning Filstorlek 800 KB. I firmans nya hus vid Kungsgatan, det s. k. Södra Kungstornet, hava lokaler blivit anordnade, såväl för huvudkontoret som för en utställning, och på hösten 1925 kunde inflyttning i dessa äga rum. Avsikten med denna utställning har varit att erhålla en fullt representativ samling prover från alla de tillverkningsgrenar, inom vilka bolaget arbetar.
Fälttelefonväxel
för summer- och induktoranrop Filstorlek 800 KB. Bland de fordringar som
ställas på en fälttelefon växel, komma i främsta rummet:
ringa vikt med hänsyn till transporten, ständig driftsberedskap, driftsäkerhet,
enkel ersättning av vissa delar, resp. aggregat samt enkel expedition.
Här beskrives en ny fältttelefonväxel för summer- och induktoranrop
med utbytbara linjeaggregat och med koppling utan snören.
Lokaltelefonanläggning med knapplinjeväljare Filstorlek 530 KB. Linjeväljare av här nedan beskrivna typ äro avsedda för lokaltelefonanläggningar med eller utan anknytning till telefoncentraler. I senare fallet kopplas apparaterna, förutom parallellt till de genomgående lokalledningarna, i serie till en eller flera genomgående stadslinjer.
Om samtalsräknare Filstorlek 1,3 MB. Redan vid planerandet av den första telefonanläggningen uppstod frågan om förräntning och amortering av det i anläggningen nedlagda kapitalet. Närmast till hands låg naturligtvis, att de, som använde sig av anläggningen ifråga i första hand skulle vara de, som bestredo kostnaderna för densamma. Detta tillgick på samma sätt som nu, att innehavare av telefonapparater erlade en viss årlig avgift i form av apparathyra. Systemet visade sig fungera väl till att börja med, men allt eftersom telefonen blev mera uppskattad och därför även mera anlitad, krävde snart den ständigt växande telefontrafiken avsevärda utvidgningar av såväl nät som stationer.
Svenska Radioaktiebolaget Filstorlek 4,1 MB. Radiobolaget bildades i september 1919 av flera för radio intresserade svenska firmor för att verkställa undersökningar och experimentarbeten inom radioområdet. Emellertid utvecklades detta experimentarbete så småningom till fabrikation, vilken på grund av då rådande tryckta efterkrigstider icke lämnade gott ekonomiskt resultat.
Karl Fredrik Wincrantz Filstorlek 55 KB. Karl Fredrik Wincrantz, född i Stockholm 1874, utexaminerades från Tekniska Högskolan 1897, men hade redan som nybliven student år 1893 antagits som e. o. assistent i Kungl. Telegrafverket, där han kvarstod till 1900....
Bakeliten och dess användningsmöjligheter Filstorlek 400 KB. Att döma av de otaliga mängder patent, gällande gummifria plastiska massor, som sökts och beviljats sedan sekelskiftet, så måste såväl intresset för som behovet av ett pressbast material, lämpat för masstillverkning, ha ökats oerhört under de senaste decennierna. Till utgångsmaterial för framställning av dessa plastiska massor har valts ämnen av vitt skilda slag, såsom bl. a. asfalt, tjära, gelatin, äggviteämnen, nitro-, acetyl- och formylcellulosa samt natur- och konsthartser. Bland alla dessa ha de syntetiska hartserna, och först och främst då bakeliten, vunnit en enastående utbredning och kunnat tillskansa sig en viss särställning inom industrien. Och detta med rätta
Telefonens frammarsch genom 50 år. Filstorlek 3,7 MB. Den 7 mars 1876 erhöll amerikanaren Bell patent på sin primitiva telefonapparat, i januari 1878 öppnades den första telefonstationen i New Haven med 21 abonnenter, den 1 januari 1931 äro mer än 35 millioner telefoner spridda över hela jordklotet, av vilka c:a 32 millioner f. n. hava samtalsmöjlighet inbördes. Detta visar i all korthet utvecklingen av vårt snabbaste, bekvämaste och effektivaste kommunikationsmedel under en tidsperiod av något mer än 50 år.....
Karl Fredrik Wincrantz † Filstorlek 61 KB.
Telefonapparater och växlar för gruvor Filstorlek 1,3 MB. Ericsson Telephones Ltd., som gjort en banbrytande insats då det gällt konstruktion av telefon- och signalutrustningar för kolgruvor, hava bibehållit sin ledarplats i den starka utveckling på detta område, som kännetecknat de senaste 20 åren. Resultatet har blivit en komplett serie eldsäkra apparater, som fylla sina funktioner effektivt, äro synnerligen solida och skyddade mot skadegörelse. Dessa apparater beskrivas i nedanstående artikel, som hämtats ur Ericsson Bulletin.
Nya Telefonapparater Filstorlek 1,7 MB. Med iakttagande av transmissionsteknikens strängaste fordringar och med utnyttjande av materialets alla konstruktiva möjligheter har Ericsson framställt en apparat, som icke blott genom sitt eleganta utseende utan även i fråga om ljudets klangfärg och artikulation representerar det bästa tekniken kan åstadkomma.
Självväljare för 10 och 20 linjer Filstorlek 360 KB.
Telefoner ombord på fartyg Filstorlek 670 KB. Telefonen börjar alltmera komma till användning ombord på båtar för ordergivning, kommunikation mellan olika delar av fartyget o. s. v. Kungl. Flottan har sedan gammalt använt en typ av högljudande telefoner för eldledningen ombord, och med dessa som grundval har L. M. Ericsson konstruerat en del apparater lämpade för handelsfartyg.
Baby Ericsson Filstorlek 500 KB. Societe des Telephones Ericsson i Colombes har nyligen utarbetat en ny bakelittelefonapparat med modernt utseende och synnerligen små dimensioner, som kan genommodifiering av anropsanordningen användas antingen för CB, automatiska eller LB system.
En ny bakelittelefonapparat av förminskad typ Filstorlek 1,2 MB. Ericssons bakelitapparater av 1931 års modell, vilka utförligt beskrivits i Ericsson Review Nr. 1, 1933, representera standardtyperna för enkla abonnentanslutningar till publika nät och privatväxlar för manuella eller automatiserade CB-system. Såsom komplement till dessa standardapparater utsläpper Ericsson nu på marknaden nya bordstelefonapparater av förminskad modell.
Impulssändare Filstorlek 650 KB. Fingerskivan i sitt normala utförande användes numera allmänt, men även om den arbetar tillfredsställande, där endast ett ringa antal påringningar per dag förekomma, så innebär den avsevärda olägenheter, då det gäller att dagligen expediera ett stort antal samtal, t. ex. av telefonister, som från ett manuellt bord inställa automatiska väljare. I avsikt att avlägsna dessa olägenheter, har Societe des Telephones Ericsson, Colombes, utarbetat en impulssändare, som helt och hållet eliminerar fingerskivans avigsidor.
Specialkonstruktioner av
fingerskivor Filstorlek 400 KB. Societe des Telephones Ericsson, Colombes,
har utarbetat ett par utföringsformer av fingerskivan, vilka, med bibehållande
av dennas normala utseende, tillåta dess användning som väljarorgan
i mindre självväljaranläggningar.
De härnedan beskrivna fingerskivorna äro avsedda, den första
för lokalanläggningar med 10 lokalapparater, och den andra för
anläggningar omfattande 10 lokallinjer jämte en anslutning till det
yttre nätet.
Nya fälttelefonapparater Filstorlek 1,1 MB. De apparattyper, som här skola beskrivas, äro konstruerade efter helt skilda program för olika länders arméer, men samtliga apparater äro dock utförda med iakttagande av nutidens stränga krav på transmissionsegenskaper och räckvidd, samtidigt som de fylla de högsta anspråk på fältmässigt utförande.
Dykartelefon Filstorlek 330 KB. Redan vid sekelskiftet konstruerade Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson en telefonutrustning, speciellt avsedd för dykare. Nyligen genomfördes en omkonstruktion av denna utrustning, som i sitt nya skick beskrives härnedan
Telegraf och telefon i järnvägens tjänst Filstorlek 1 MB. Efterföljande skildring avser att utgöra en översikt av utvecklingen av telegraf och telefon i järnvägarnas tjänst samt ge en bild av deras betydelse för skilda behov vid järnvägarna. I huvudsak behandlas härvid förhållandena vid Statens Järnvägar.
Gruvtelefoner Filstorlek 1,6 MB. I Storbritannien regleras användningen av telefoner i kolgruvor av de bestämmelser som utfärdats av Gruvdepartementet jämlikt kolgruvlagen av år 1911. Enligt dessa bestämmelser är telefonförbindelse obligatorisk mellan ändan på orterna, schaktbottnen och marken, när avståndet från ortens bortre ända till schaktet överstiger 1 km. I en modern gruva är emellertid telefonen oumbärlig för en effektiv drift, och de flesta gruvor ha därför infört fullständiga telefonsystem. Hela den rad av effektiva och samtidigt säkra apparater som nu finnas tillgängliga har också gjort, att gruvindustrien nu för tiden utnyttjar telefonens alla fördelar i stället för att nöja sig med bestämmelsernas fordringsminimum.
Hur Ericssonsystemet kom till Filstorlek 1,8 MB. Den 8 april 1938 sattes Stockholms sjunde automatiska telefonstation av Ericssons system i drift. Därmed var telefonnätet inom Stockholms centrala delar färdigautomatiserat och hade i telefontekniskt hänseende kommit i jämnbredd med det yppersta, som på andra håll frambragts. Vid detta tillfälle kan det vara lämpligt att i korthet erinra om automatteknikens pionjärer. Den revy, som följer, är emellertid långt ifrån fullständig; den avser endast att åskådliggöra, hur automatiseringstanken stegvis utvecklats, varvid i första hand tagits sikte på den kedja av omständigheter och de utvecklingslinjer, som leda fram till Ericssons automatiska telefonsystem med 500-linjers väljare. Framställningen är hämtad ur den minnesskrift, som K. Telegrafstyrelsen utgivit med anledning av Stockholmsnätets automatisering.
Sieverts Kabelverk
50 år Filstorlek 6,2 MB. Den period av 50 år, som förflutit,
sedan Max Sievert i maj 1888 lade grunden till Sieverts Kabelverk, rymmer mera
av framåtskridande på teknikens olika fält än någon
motsvarande period i mänsklighetens historia. Alldeles särskilt gäller
detta i fråga om elektrotekniken. Sieverts Kabelverks historia sammanfaller
sålunda i tiden till väsentlig del med historien om elektroteknikens
utveckling, ett förhållande, som otvivelaktigt utövat ett gynnsamt
inflytande vid uppbyggandet av företaget. Å andra sidan bör
man komma ihåg att detta genom sina insatser i sin mån bidragit
till utvecklingen på de verksamhetsområden, det bearbetar.
Det är för att erinra om detta och därmed hugfästa halvsekelminnet,
som Sieverts Kabelverks styrelse velat utge en minnesskrift, innehållande
dels en historisk skildring av företagets verksamhet under de gångna
åren, dels en samling tekniska artiklar, författade av framstående
fackmän. Här nedan lämnas ett referat av minnesskriftens historiska
del
Nya Fabriken vid Telefonplan. Filstorlek 1,8 MB. Telefonaktiebolaget L. M. Ericssons nya fabriks- och kontorsbyggnad kommer att uppföras i sydvästra delen av Stor-Stockholm. Tomten ligger ute i stadsdelen Midsommarkransen, strax utanför stadens tätast bebyggda område, 3 km sydväst om Liljeholmsbron.
Bärbara telefonapparater 1,2 MB. De bärbara telefonapparaterna ha under den senaste tiden ytterligare fullkomnats. Hållfastheten har ökats genom användning av en ny pressmassa, som har flera gånger större slaghållfasthet än vanlig bakelit. Genom användning av lätta materiel med hög effektivitet har vikten kunnat nedbringas under 4.5 kg, varigenom apparaten sannolikt är den lättaste i sitt slag som finns. Den nya apparaten levereras i olika utföranden, bl. a. som vanlig induktorapparat för LB-system, som universalapparat för felsökning och linjeprovning i telefonnät av olika system samt slutligen som fältapparat för militärbruk, konstruerad i samråd med militära experter.
Ericssons första fingerskiva När H. T. Cedergren och L. M. Ericsson år 1883 tillsammans konstruerade sin bekanta automatiska växel, svenska patentet 208, meddelade abonnenterna det begärda numret till växelns kopplingsorgan genom att trycka på en tangent erforderligt antal gånger. Någon fingerskiva var antagligen inte ens påtänkt för dessa växlars funktion. Det var först när .....
Bordapparat för hemtelefon Filstorlek 600 KB. I de minsta lokaltelefonanläggningarna med endast 2 till 3 apparater är, i motsats till förhållandet vid större anläggningar, behovet av bordapparater ganska begränsat. En analys av försäljningssiffrorna för hemtelefoner under de senaste fem åren ger vid handen, att i genomsnitt endast 20 % av alla installerade apparater äro av bordtyp. Vid ökat antal apparater i anläggningen stiger dock det genomsnittliga behovet av bordapparater snabbt.
Hälsingborg kopplar över Överkopplingen av en manuell telefonstation till automatdrift är visserligen en rent teknisk procedur, men den inrymmer dock mitt i det omfattande tekniska förloppet även många moment av rent allmänmänskligt intresse - episoder av övervägande psykologisk art, härrörande från telefonabonnenternas egen reaktion inför den nya kopplingstekniken. När den av L. M. Ericsson levererade automatstationen i Hälsingborg den 29 december 1940 inkopplades, hade L. M. Ericsson anmodat en journalist att främst ur denna senare synvinkel skildra övergången från manuell till automatisk drift, och det är denna hans överblick över en betydelsefull händelse i Hälsingborgs kommunikationshistoria, som föreligger här nedan.
Lars Magnus Ericsson - Några biografiska data Filstorlek 3 MB.
Teleteknikens utveckling, 1846-1946. Telegrafi och telefoni Filstorlek 5,1 MB.
DBF 11, högtalartelefonen. Filstorlek 1 MB. LM Ericssons högtalartelefon har hittills bestått av telefonapparat, bordsmikrofon, högtalare och förstärkare. Av dessa äro telefonapparaten och mikrofonen vanligen placerade på skrivbordet, varför det befunnits ändamålsenligt att kombinera dessa båda apparater till en enda apparat. Det har nämligen visat sig att det ofta varit besvärligt att placera både telefonapparaten och mikrofonen inom bekvämt räckhåll för den telefonerande, varför mikrofonen vanligtvis måst placeras på mindre lämpligt avstånd från den talande. Denna olägenhet bortfaller nu, så att mikrofonen får en gynnsammare placering samtidigt som erforderligt bordsutrymme reduceras.
Ny hemtelefon i elfenbensvitt Filstorlek 1,5 MB. En ny serie hemtelefoner av vägg- och bordapparattyp har från och med år 1951 släppts ut i marknaden av Telefonaktiebolaget L M Ericsson. I de nya hemtelefonerna ha nutidens ökade krav på såväl färg och form som på robust konstruktion och funktionssäkerhet tillgodosetts. De äro dessutom lätta att montera och koppla in, och både utanpåliggande kabel och kabel under puts kan anslutas.
1000000 fingerskivor i Söderhamnsfabriken Filstorlek 260 KB. Vid L M Ericssons filialfabrik i Söderhamn har tillverkats över 1 miljon fingerskivor. Jubileumsskivan med tillverkningsnumret 1 000 000 fick ett värdigt mottagande; under färden utefter transportbandet följdes den av en blomsterbukett, och då den låg avprovad och färdig firades den av fingerskivavdelningens personal med en kaffefest
Fem miljoner telefonapparater Filstorlek 2,7 MB. I februari 1912 hade L M Ericssons verkstäder i Stockholm tillverkat en miljon telefonapparater. 34 år av pionjärarbete på telefoniområdet hade förflutit innan denna siffra nåddes. Steget mellan fabrikationssiffrorna fyra miljoner och fem, vilket antal L M Ericsson-apparater nu har tillverkats i Sverige, har tagits på fyra år. Med anledning av denna nyss passerade milstolpe i produktionen lämnas i nedanstående artikel en kort översikt av L M Ericsson-telefonens utveckling.
Telefontornet i Stockholm försvinner Filstorlek 620 KB. En av Stockholms mest karakteristiska tornsilhuetter, Telefontornet på Telegrafverkets hus, kommer inom kort att försvinna ur stadsbilden. Rivningen av det höra byggnadsverket med det dominerande läget har redan börjat, och det första som plockades ner var den stora klocka i toppen, som L M Ericsson installerade för 13 år sedan.
H T Cedergren Filstorlek 310 KB. Instundande nyårsafton ha 100 år förflutit, sedan Henrik Thore Thorsten Cedergren föddes i Stockholm. Hans betydande insatser på telefonområdet göra honom förtjänt av att vid detta tillfälle ihågkommas.
Ericofonen inklusive en allmän historisk återblick om L M Ericssons apparatutveckling. Filstorlek 6 MB. När problemet att vidareutveckla Ericssons välkända telefonapparat i plast togs upp till bearbetning för flera år sedan, stod det snart klart att tekniska förutsättningar för skapande av en radikal nykonstruktion förefunnos. Stora framsteg har gjorts i utvecklingen av de ferromagnetiska materialen, möjliggörande mindre och lättare hörtelefoner och transformatorer, lättmetallerna hade vunnit allt större insteg som konstruktionsmaterial och nya typer av plaster, väl lämpade för telefonapparater, hade sett dagen. Möjligheten att reducera de i en automatapparat ingående delarna såväl ifråga om vikt som volym kunde därför bilda utgångspunkt för ett förutsättningslöst angripande av den nya apparatens utformning.
Succeartat mottagande av Ericofonen Filstorlek 1,3 MB. Försäljningen av Ericofonen tog sin början i mars 1956. Med tanke på den begränsade tillverkningskapacitet, som stod till förfogande under 1956, beslöts, att den inledande försäljningskampanjen skulle göras mycket restriktiv. Förundersökningar hade nämligen givit vid handen, att Ericofonen hade ett mycket gynnsamt mottagande att vänta. Man beslöt därför att icke väcka ett behov, som var större än som skulle kunna fyllas.
L M Ericssons kabelverk utökar i Älvsjö Filstorlek 760 KB. För att kunna klara den nödvändiga produktionsökningen och genomföra den tekniska nydaning, som efter hand kommit att omfatta en allt större del av tillverkningen, har L M Ericssons Kabelverk sedan länge haft planer på en större nybyggnad. En första etapp har nyligen slutförts i och med att en ny kabelhall tagits i bruk. Nästa etapp, som skall omfatta en något större byggnad, beräknas kunna påbörjas i slutet av detta år, men först sedan en tredje etapp byggts kommer anläggningen att få sin slutgiltiga form.
En ny magnetofon - Ericorder KTB 212 Filstorlek 1,1 MB. Den magnetiska metoden för konservering av ljud på band, magnetofonmetoden, har på få år tillvunnit sig en popularitet över hela världen av till synes bestående karaktär. Bäst belyses detta av att tillverkningen av magnetofonband under de senaste tre åren mer än femdubblats. Nya tillämpningar och användningsområden ha visat att behov föreligger av olika utföranden av bandspelare. L M Ericsson har därför kompletterat sitt tillverkningsprogram med en ytterligare modell av Ericorder med bl. a. mindre dimensioner och lägre vikt, vilket gör den ännu lättare att handskas med. Den nya apparaten har typbeteckningen KTB 212 och är avsedd för allmänt bruk, för upptagningar av såväl tal som musik.
Radiolas TV-apparater 1957 Filstorlek 1,6 MB. I Svenska Radioaktiebolagets apparatprogram för 1957-7958 förekomma sex olika TV-modeller, som beskrivas i följande artikel. Samtliga äro uppbyggda kring ett och samma chassi, vilket kom i produktion under föregående år.
Från ide till form Filstorlek 3,5 MB. På följande sidor redogöres för några av de viktigaste stegen i arbetet med uppbyggnaden och gestaltningen av L M Ericssons nya högtalande telefon. Det här återgivna materialet utgör självfallet endast en ringa del av det totala.
DIALOG en ny telefonapparat Filstorlek 4,2 MB. Då L M Ericsson 1931 lanserade en telefonapparat med mikrotelefon och kåpa i härdplast presenterades samtidigt en yttre apparatform, som i stora drag accepterats och bibehållits av alla större telefonfabrikanter, när det gällt traditionella abonnentapparater komplett utrustade med mikrotelefon, fingerskiva och ringklocka. Karakteristisk har den sneda fronten med fingerskivan varit samt kåpans utformning att bilda ett fast säte för mikrotelefonen. I den mån man haft speciella syften eller konstruerat med utgångspunkt från en ny apparatfilosofi har givetvis nya arter dykt upp med egen form och funktionskaraktär, t. ex. ERICOFON, som introducerades 1956 och högtalartelefonen ERICOVOX från 1958. Världsmarknaden behöver en viss variation och några skilda arter kan med framgång produceras parallellt. Det är emellertid fullt klart att de stora telefonförvaltningarna alltjämt räknar med att till största delen tillgodose sina abonnenter med en modern, traditionell apparattyp. L M Ericsson har därför 1962 introducerat en ny telefonapparat DIALOG.
DIALOG form och färg Filstorlek 1,6 MB. Den telefon som L M Ericsson tillverkat sedan början av 1930-talet har ur teleteknisk synpunkt starkt utvecklats. Den yttre formen har emellertid med några smärre förändringar varit densamma. Den tidigare modellen uppfyllde visserligen mycket höga anspråk ur formgivningssynpunkt men motsvarade inte de aktuella tekniska och funktionella krav som hade uppställts i programmet för DIALOG. Dessa krav var till stor del helt nya och mycket rigoröst formulerade. Vid utvecklingen av L M Ericssons telefonapparat DIALOG omformades därför kåpan och handmikrotelefonen för att möta dessa.
Ericofon 700 Filstorlek 6,1 MB. De telefonapparattyper som 1892 och 1931 konstruerades av LM Ericsson blev stilbildande. De apparater som i dag används av telefonadministrationer över hela världen är vidareutvecklingar av 1931 års apparat. Skillnader föreligger givetvis vad beträffar design och konstruktion men huvuddragen är väsentligen desamma. LM Ericssons senaste apparatkonstruktion av denna basmodell är den välkända apparaten DIALOG introducerad på världsmarknaden 1962. LM Ericssons enstycksapparat ERICOFON, som introducerades 1956 blev banbrytande inte bara genom sin unika och funktionella form utan framför allt genom att apparatmodellen innebar möjligheter för telefonförvaltningar att erbjuda abonnenterna ett alternativ till den gängse apparattypen av traditionell form. Den kommersiella framgång, som ERICOFON haft, är det bästa beviset på abonnenternas uppskattning av apparatens utseende, tekniska kvalitet och bekväma handhavande.
Här återges ett axplock artiklar ur Tekniska Bilaga till Kungl. Telegrafstyrelsens Månads-Crikulär 1895-1920 och från Tekniska Meddelanden från Kungl. Telegrafstyrelsen 1920-1940. Artiklarna är publicerade med tillstånd av Telia.
Kristallbildningen uti Leclanches batterielement Filstorlek 26 KB. Bland de egenskaper hos Leclanches element, hvilka göra detsamma, lämpligt till mikrofonbatteri, uppgifves vanligtvis det förhållandet, att någon lokal verksamhet ej förekommer uti elementet, när det står öppet, äfvensom att omsättning af elementet behöfver företagas endast hvarje halfår eller t. o. m. blott en gång om året, förutsatt att elementet, för hvar gång det begagnas, hålles slutet endast en kort stund.
Telefonvexel för 3 ledningar. Filstorlek 520 KB. Telefonvexlar af den för mindre stationer vanliga typen kunna visserligen användas äfven der antalet af de ledningar, mellan hvilka vexling skall ega rum, inskränker sig till tre; men fullt ändamålsenliga äro de, åtminstone i vissa fall, icke.
Telegrafverkets ändstations-telefonapparater Filstorlek 950 KB. Vid Telegrafverkets verkstad tillverkas 3 olika slag af ändstationsapparater: väggapparat, bordapparat och golfapparat. Som dessa Telegrafverkets apparater i flere afseenden skilja sig från andra verkstäders, lemnas här nedan en kortfattad redogörelse öfver desamma.
Verksamheten vid Telegrafverkets verkstad under år 1898-99 Filstorlek 57 KB. De under år 1898 vid telegrafverkets verkstad utförda arbetena hafva liksom under de föregående åren hufvudsakligen omfattat tillverkning och reparation af förnödenheter tillhörande telefonbranchen. De väsendtligaste levererade nytillverkningarne hafva utgjorts af ....
Ny anknytningsvexel och treliniersvexel Filstorlek 1,5 MB. Dessa tvenne apparater, utgångna frän Telegrafverkets verkstad, af hvilka anknytningsvexeln redan fått en afsevärd användning och treliniersvexeln i dagarne utsläpper, erbjuda intet nytt i princip, men väl i konstruktion.
Nya telefonapparater från Siemens Halske, Berlin. Filstorlek 500 KB. Denna firma har nyligen utsläppt i marknaden en del nya telefonkonstruktioner, af hvilka några äro här afbildade i figg. 3-5. Fig. 3 framställer en bordsapparat i förening med linieväljare, bordsapparaten utrustad med mikrotelefon och signalinduktor.
Telefonautomater. Filstorlek 400 KB. För att i vidsträcktaste mån bereda allmänheten tillfälle till lätt tillgänglig och billig telefonering har man flerstädes infört s. k. telefonautomater, d. v. s. telefonapparater, försedda med en särskild anordning, genom hvilken ett i apparaten inlagdt mynt vid sitt nedglidande i kassalådan åstadkommer vissa signaler, som kunna uppfattas af telefonisten å vexelstationen och utgöra kontroll af erlagd afgift.
Telefonkiosker. Filstorlek 420 KB. För att bereda allmänheten så bekväm tillgång som möjligt till Verkets telefonautomater utverkade Kongl. Telegrafstyrelsen år 1900 tillstånd af Öfverståthållareembetet i Stockholm att å offentliga platser inom hufvudstaden uppsätta särskilda, för telefonautomater afsedda kiosker.
Telegrafverkets telefonvexlar, typ SM Filstorlek 380 KB. Som bekant användes på sådana stationer, där antalet ledningar ej öfverstiger 60, numera alltid proppvexlar af Typ Pd (Se Tekn. Bilagan N:r 8. 1897). För stationer, där ledningsantalet är större än 60, eller inom kort antages öfverstiga denna siffra, äro vexlarne SM afsedda.
Telegrafverkets telefonvexlar, typ PD10 Filstorlek 770 KB. Redan år 1896 var i Teknisk Bilaga införd en beskrifning af äldre proppvexlar och år 1897 en beskrifning af typerna Pd 20, Pd 40 och Pd 60. Sedermera har Telegrafverkets verkstad förfärdigat en vexel Pd 10 för endast 10 abonnenter.
Patentansökning armstöd Filstorlek 120 KB. Två plattor äro ledbart förbundna, af hvilka den ena kan svängas nedåt till horisontalt läge, för att tjäna såsom stöd för armbågen, då man telefonerar.
Stockholms rikstelefonstation Filstorlek 2 MB. Under telefoniens första skede, då anslutningen af abonnenter ännu var obetydlig, redde man sig med jemförelsevis enkla anordningar för expeditionen. Hvarje telefonist hade sitt eget vexelbord, upptagande 50 å 100 abonnenter, med förbindelseledningar borden emellan, för hvilka senares betjäning muntligen utvexlades erforderliga order.
Ny anordning vid Verkets telefonapparater Filstorlek 340 KB. Telegrafverkets telefonapparater äro, som bekant, försedda med en tryckknapp, med hvilken induktionsrullens sekundära lindning kan, under det man lyssnar, förbistängas och talljudet därigenom göras starkare. Vid långlinietelefonering är denna anordning isynnerhet af stort gagn.
Om telegrafonen Filstorlek 1 MB. Den Poulsenska telegrafonen har under årens lopp utförts på ett flertal olika sätt, och vi vilja här i korthet endast beskrifva de allra senaste utföringsformerna och den praktiska användning, dessa apparater nu fått. Hvad vi här anföra är hämtadt ur en uppsats af Ingenieur E Hytten, Köpenhamn, i Elektrotechn. Zeitschr. 1907.
Skyltar. Filstorlek 930 KB. Telegrafstyrelsen har bestämt, att vid nyanskaffning af skyltar endast sådana enligt vidstående afbildningar skola tillhandahållas af hvudförrådet.
Telegraferingskramp. Filstorlek 930 KB. Liksom allt enformigt arbete, vid vars utförande endast en ringa del av kroppens muskler kommer till användning, lätt kan leda till förslappning av de ansträngda partierna, så har även som följd av morsetelegrafering en sjukdom konstaterats, som går under namn av telegraferingskramp. Dess uppkomst sammanfaller med användandet av den vanliga morsenyckeln, fast några anmärkningsvärda fall ej framträdde, så länge expeditionen var jämförelsevis obetydlig.
Stockholms första automatiska telefonstation, Norra Vasa Filstorlek 2.1 MB. Under år 1923 kommer Stockholm att erhålla sin första helautomatiska telefonstation, Norra Vasa, förlagd till fastigheten Norrtullsgatan 47 och avsedd att i första utbyggandet inrymma 5000 abonnentledningar. Stationen bygges av Allmänna Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson enligt ett system, grundat på Överingeniör Hultmans uppfinning och patent.
En notis från telefonnätet i Stockholm: Apparatbil Filstorlek 870 KB. Numera sker distributionen av telefonapparater till och från abonnenterna i Stockholmsnätet per bil med särskilt för ändamålet inrett karosseri uppmonterat på 1-tons Ford lastvagnschassis och kostande komplett c:a 3,500 kr.
Linjeraset i Jönköping den 15 januari 1929 Filstorlek 1.2 MB. Den starka nordliga storm, som den 15 januari detta år svepte fram över stora delar av landet och vars styrka uppmätts till c:a 20 sekundmeter, förorsakade i Jönköping ett svårt ras å den par-stolplinje, som framdragits utefter stranden av Vättern mellan S. J:s yttersta spår och strandskoningen.
Anknytningsväxel för yttre Linjeväljaranknytning med centralförbindelse Filstorlek 180 KB. Tgst har fastställt ändrad typ av anknytningsväxel för yttre linjeväljaranknytning med centralförbindelse, vid LB-, CB- och AT-system.
Apparater för talhytter och telefonkiosker Filstorlek 500 KB. Telegrafstyrelsen har fastställt, att LB-väggapparat, typ AC 140, skall komma till användning i talhytter och telefonkiosker av ny modell. Där behov förefinnes, kan apparatens skrivhylla förses med en cellonskiva i ram.
Ändringar å telefonstol Filstorlek 300 KB. Telegrafstyrelsen har fastställt, att stol, telefon-, modell 1925, ritning F-1872, hädanefter skall förses med perforerad sits i enlighet med ritning G-2637. Även å gamla och i bruk varande stolar av denna typ böra sitsarna perforeras på samma sätt, om önskemål därom framställas.
Telefonapparat BC 330 Filstorlek 1.2 MB. Telegrafstyrelsen har fastställt följande nya apparattyp: Telefonapparat BC 330, AT bordapparat. Den är avsedd att efter hand ersätta den nu gällande typen BC 310.
Telefonapparat BC 321 CB sidoapparat och telefonapparat BC 331 AT sidoapparat Filstorlek 1.2 MB. Telegrafstyrelsen har fastställt följande nya apparattyper: Telefonapparat BC 321, CB sidoapparat och Telefonapparat BC 331, AT sidoapparat. Dessa båda apparattyper äro avsedda att vid nytillverkning ersätta mikrotelefonväxel CD 567 för CB telefonapparater och mikrotelefonväxel CD 568 för AT telefonapparater.
Telegrafverkets museum Filstorlek 4.1 MB. Telegrafverkets museum har i dagarna öppnats för allmänheten. Därmed har ett mångårigt arbete burit frukt, ett arbete, som utförts kan man säga utan att göra något större väsen av sig. Det har också visat sig, att en ej obetydlig del av telegrafverkets tjänstemän haft mycket ringa eller ingen kännedom om hur detta museum kommit till eller hur det planerats. En kort redogörelse för dessa saker torde därför här vara på sin plats.
Telegrafverkets nya avgiftsapparat Filstorlek 1.4 MB.De avgiftsapparater, som telegrafverket hittills haft uppsatta för allmänheten i kiosker, väntsalar och på vissa allmänna platser, där behov av tillgång till telefon förefinnes, ha som bekant genomgående varit anslutna till manuellt betjänade telefonstationer. Samtalen från dessa avgiftsapparater ha sålunda expedierats av en telefonist, som, sedan hon av trafikanten mottagit vederbörlig beställning och uppringt begärd adressapparat, anmodat beställaren att nedlägga fastställd avgift i den vid apparaten uppsatta avgiftsbössan.
Teknisk Bilaga till Telegrafstyrelsens Månads-cirkulär Filstorlek 127 KB. Dokumentet täcker samtliga artiklar för åren 1895 - 1920.
Tekniska meddelanden från Telegrafstyrelsen Filstorlek 73 KB. Dokumentet täcker samtliga artiklar för åren 1920 - 1940
Ericsson Review Filstorlek 100 KB. Dokumentet täcker samtliga artiklar för åren 1924 - 1960.
Här följer utdrag av kapitel 11-25.
Kapitel 11 Principschema för telefonapparater med lokalbatteri, Kapitel 12 Hörtelefoner, Kapitel 13 Mikrofoner, Kapitel 14 Mikrotelefoner, Kapitel 15 Induktionsrullar: Filstorlek 2 MB
Kapitel 16 Signalinduktorer, Kapitel 17 Ringklockor, Kapitel 18 Ericssons väggapparat med hörtelefon, Kapitel 19 Ericssons väggapparat med mikrotelefon, Kapitel 20 Ericssons bordsapparater: Filstorlek 2,5 MB
Kapitel 21 Telegrafverkets väggapparat, Kapitel 22 Telegrafverkets bordsapparat, Kapitel 23 Telefonautomat, Kapitel 24 Mikrotelefonväxel, Kapitel 25 Anknytningsväxel: Filstorlek 2,5 MB
4Th
Edition CATALOGUE FROM AKTIEBOLAGET L. M. ERICSSON & Co. STOCKHOLM (SWEDEN)
1897
Innehåller apparattyperna No. 301 - No. 576. Engelsk text.
L. M. Ericsson produktkatalog från 1911 AKTIEBOLAGET L. M. ERICSSON & Co STOCKHOLM, 6th Edition. OBS, denna tar tid att ladda ner. Katalogen är delad i tre delar; Sektion A med typerna AB 100 till AF 500, sektion B med typerna BC 1100 til BD 200 samt sektion C med typerna CD 110 till CM 100. Via innehållsföreteckningen kan man klicka sig mellan sektionerna likväl som mellan apparat-typerna. Engelsk text.
L. M. Ericsson produktkatalog från 1930 Katalogen är på svenska. Här finns även 'Allmänna synpunkter vid val av apparattyp' och en prislista. Svensk text.
LMEs Telefoner Utdrag ur ’Teletekniskt Skapande 1876-1976’ Del III, L. M. Ericsson 100 år, sidorna 12 – 48. Svensk text.
Section D, okänt årtal, produktkatalog. Engelsk text. Finns även i PDF format ca 800 kB.
Ericofon, Service and spare parts instruction, Part 1. Utgivningsår 1968. Finns enbart i PDF format (Del 1.1 sida 1-18 (270kB), 1.2 sida 19-24 (213 kB), 1.3 sida 25-34 (509 kB) och 1.4 sida 25-36 (87kB)). Part 2 innehåller fotografierna till Serviceinstruktionen Part 1. Finns i HTML-version samt i PDF (15 MB stor).
Utdrag ur katalog TA-TF, Telegrafapparater 6:e utgåvan, 1914. Finns enbart i PDF format (3,3 MB).
Catalogue 26. Utdrag ur katalog i lösbladssystem med okänt utgivningsår från Beeston, Nottingham, England. Engelsk text. Del 1 (2,6 MB) med sidorna 1-28 och del 2 (1,3 MB) med sidorna 29-60.
Aktiebolaget Telefonfabriken 1899, produktkatalog. Engelsk text. Finns även i PDF format ca 2 MB.
Aktiebolaget Monofon telefonfabrik, Stockholm. Katalog från 1907. PDF format (2 MB).
Telefon Fabrik Automatic, Copenhagen. Utdrag ur katalog från 1914. PDF (5 MB).
Här finns en lista över telelitteratur som är baserad på några medlemmars personliga bibliotek. Filen är sorterad i alfabetisk ordning över författare/utgivare. I de fall 'BLANK' anges saknas uppgift om författare.
